Extra bra dagar...

Oskat och Carromic framför ett gäng glada fans!
(Jag älskar mina gula, fina brallor!)
(Det ser däremot uts om om jag är på väg att tappa dom på
bilden, haha. Vi säger att det är med flit. Att det är nån sorts
mode-grej eller nåt. haha.)

Vissa dagar är extra bra dagar. Typ när man råkar hitta en hundralapp i byxfickan som man totalt glömt bort att man hade, eller när man kommer hem och är sjukt hungrig och så får man sin favorit-rätt! Småsaker egentligen, men det är just såna småsaker som kan göra en jättelycklig helt plötsligt. Antagligen för att man inte förväntade sig nåt och så helt plötslig: TA-DAAA!
Lite så brukar jag känna innan jag får manus till Bleckmossen ifrån Oskar. Vi brukar diskutera vad som ska hända, jag brukar ge idéer och förslag och så brukar vi förstås lyssna på vad NI läsare säger och tycker. Men ändå så lyckas Oskar helat tiden förvåna mig - och alltid till det bättre! Jag blir alltid lite pirrig i magen, sådär bubblig som man kan bli kvällen innan julafton eller precis på morgonen av sin födelsedag då man hör hur sin familj viskar utan för sin dörr (och hör prasslet av presentpapper) när jag öppnar mitt mailprogram och plötsligt ser det där mailet:

Från: Oskar Ekman
Ämne:  Manus Bleckmossen.

Och så klickar jag upp det, laddar ner filen till datorn... och åååh vad låååång tid det tar att öppna mitt skriv-program... (nej, det gör det inte men just då så känns det som det tar en miljon år!)... och sen börjar jag läsa. Och genast börjar jag tänka i bilder. Hur ska Amir se ut där? Oj, vilken svår men skojig scen att rita! Haha, sa Siri verkligen det där?! Åh nej, stackars Emil...

Jag fick mitt Manus igår. Sjuuukt bra som vanligt! och spännande förstås...!

//Carromic